tisdag 13 december 2011

Powerwalks, vulkantrekk och lata dagar i Ubud

Jag sitter på hotellets restaurang, där vi nyss åt frukost; fruktsallad, ägg och toast. Ett irriterande myggbett kliar på min fot. I bakgrunden spelas hindusistisk musik och luften doftar sött av rökelse.  Jag började morgonen med en timmas powerwalk, det är som ni kanske förstått ett av mina favoritsätt att starta dagen på  och kanske framförallt när jag är ute och reser. För innan alla turister vaknat, innan försäljarna har hunnit öppna sina affärer med krimskrams, ja då visas en annan del av staden, en del som på många sätt känns lite mer äkta och avklädd, de leende ansikterna jag möter känns ärliga och de ler inte mot mig för att de måste, eller för att de vill sälja någonting, utan för att de vill och kan.

Vi somnade tidigt igår. Jag tror jag släkte lampan innan klockan tio. Gårdagen var en riktigt bra dag. Vulkan-trekken var som sagt en riktig höjdare. Vi blev avsläpta vid fyra tiden och möttes av en liten men spänstig kvinna vid namn Nayman, som skulle guida oss upp till toppen. Det var mörkt ute men månen lyste klart. Vi fick tilldelat varsin ficklampa och började vår vandring. I början var landskapet ganska platt, men snart nådde vi beget och det blev brantare. Jag och Lina höll ett ganska okej tempo, men den kanadensika tjejen i vår grupp och den franska mannen som själv antydde att han röker för mycket fick kämpa desto mer. Efter en stund kunde man ana att himlen blev ljusare i fjärran. Stjärnorna lyste klart över oss och månen var nästan full. Ett steg i taget. Andningen blev tyngre. Benen började kännas, men det var så vackert runt omkring oss. Så började natten sakta släppa taget s och morgonen grydde i fjärran. Vi forstatte att gå uppåt. Tillslut kom vi upp. Vi tittade på soluppgången, fick dagens andra frukost och satt länge och tittade på utikten.

Efter nån timme var det dags att börja vandringen ner för vulkanen,det var ganska brant på sina ställen och lätt att tappa balansen på de runda vulkan stenarna. Solen stog högt på himlen och på risfälten var det redan full aktivitet. Vi kom tillbaka till bussen och jag somnade ganska snart efter att vi lämnat parkeringen, vaknade till efter en stund, men somnade snart om igen. 

Vi kom tillbaka till hotellet strax efter tio och åt en tredje frukost, bananpankakor och fruktsallad. Sen sov jag i en timme på rummet för att orka resten av dagen. Vi tillbringade några lugna timmar vid poolen, läste deckare och njöt av värmen. Framåt eftermiddagen gick vi in till stan. Han knappt komma fem minuter från hotellet innan himlen fullkomligt öppnade sig över oss och vi var tvungna att ta skydd på ett café en stund.

Semesterliv när det är som allra bäst. Jag känner mig så avslappnad och stressfri. Det är en väldigt härlig känsla. Trots avsaknad på julkänslor och luciatåg så är livet så där problemfritt som det bara är under semsten, när man kan unna sig själv äventyr så väl som lata dagar utan allt för mycket planerat.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar