Senaste dagarna har varit underbara. Jag har njutit till etthundratio procent av att vara totalledig. Så himla SKÖNT!
I tisdags var det Linas 23-års dag. Detta firades självklart med pompa och ståt. För jag menar, man fyller ju faktiskt bara 23 en gång i livet! Efter att vi sjungit "ja må hon leva", levererat paket och kaffe på sängen och avnjutit en snabb frukost bar det av mot dagens första aktivitet: Whale-watchig! Klockan var knappt åtta på morgonen när vi steg ombord på katamaranen som skulle ta oss ut till havs. Vi serverades muffins och kaffe och slog oss ner på soldäcket högst upp. När alla var ombord (sådär en timme senare, blir galen på alla sega, även så kallade 'laid-back' människor), kastade båten loss från hamnen. Det var en ganska blåsig dag och när vi körde ut genom Gold Coast seaway så gungade det ganska bra. Jag älskade det så klart. Det var det dock ganska många ombord som inte gjorde och besättningen delade ut spypåsar till höger och vänster. Jag njöt av att inte jobba! Vi åkte en bit ut och det tog inte mer än 20 minuter innan bestättningen siktat första humpbackvalen. I början var valarna lite morgontrötta. Såg en ryggfena här och en där. Efter en stund började de emellertid kvickna till och vi fick se några riktigt graciösa hopp.
Efter några timmar till havs begav vi oss in mot land igen. Väl hemma på Narrowneckcourt åt vi lite lunch, bakade tårta och la oss och solade på bryggan nere vid vattent. Ritigt nice. När kvällen kom tog vi oss in mot Surfers där vi beställt bord på en Teppanyaki restaurang; Japanskt barberque där kockarna lagar maten framför dej. Riktigt duktiga kockar och fantastisk god mat. Jag hade tänk äta krokodil för första gången, men den var tyvärr slut och kocken verkade inte så sugen att ge sig ut och leta upp en till mig, så jag fick helt enkelt nöja mig med Kängru, bra val för det var fantastiskt gott! Efter mycket mat, massa chocklad tårta (som resulterade i matkoma deluxe) samt en hel del vin begav vi oss genom Surfers och tog en drink på stingray.
Onsdag morgon var vi åter igen uppe med tuppen (eller ja typ i alla fall). Väskorna packades och vi begav oss mot busstationen där vi tog bussen mot Byron Bay. Byron ligger inte mer än cirka 1,5 timme härifrån och är en riktigt trevlig surfby i vilken jag och Hanna tillbingade cirka två (!) veckor när vi backpackade i Australien. Det var riktigt roligt att komma tillbaka och till råga på allt bodde vi till och med på samma hostel nu som för fem år sedan, Cape Byron YHA. Under onsdagen han vi med att ligga på stranden, gå i affärer, äta mat, fika, dricka vin på The beach hotel och dansa på borden på cheeky money. Kände mig dock gammal där. Kanske inte så konstigt då jag kommer ihåg att jag kände mig gammal sist jag var där och då var jag 19 år.. Men vi hade kul ändå. Man är väl inte äldre än vad man gör sig antar jag.
I morse, efter en underbar frukost bestående av scones och kaffe på underbara kaféet twisted sista promenerade vi upp till fyren. Vinden piskade mot oss och regent öste periodvis ner, men det var ändå underbart att komma upp dt igen. Efter detta kraftprov unnade vi oss en ordentlig lunch och ytterligare en fika. Är det semster så är det. Så det så. Vid halv fem gick bussen tillbaka mot surfers igen, via Coolangatta Airport där Emilia lämnade oss för att ta flyget hem till Sydney.
Jag har haft fyra alldels underbara dagar, och jag har verkligen tillåtit mig att ta det lugnt och njuta av nuet. Detta har bidragit till att jag nu känner mig otroligt avslappnad och redo för att ta tag i allt imorgon igen. Men innan dess väntar en sista lugn väll utan några måsten här på Narrowneck Court,
