Sydney 30/11 2011

Inom turismämnet finns flera olika begrepp som försöker beskriva hur vi människor agerar när vi reser, varför och var vi reser, hur vi upplever en plats och så vidare. Ett av dessa begrepp handlar om ”the sense of place”. I grund och botten betyder det att en plats är så mycket mer än de fysiska attributen som finns där, och framförallt handlar det  om de känslor vi förknippar med platsen. Dessa känslor kan ha bildats genom skönlitteratur, filmer eller nyheter och de kan komma från våra egna eller våra vänners erfarenheter. I slutändan så är det dessa känslor vi får när vi tänker på en plats som särskiljer den från konkurrensen och positionerar den i jämförelse med andra potentiella resemål och får oss att antingen åka dit och uppleva platsen för första gången, eller får oss att återkomma. 

För mig har Sydney fått en speciell plats, det är en stad som jag en stad som jag återkommer till som positiv. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är men jag tror att det har att göra med härliga människor, närhet till havet samt alla mina positiva minnen från när jag och Hanna backpackade. PÅ ett sätt är det därför nästan lite läskigt att komma tillbaka. För jag vill ju inte att Sydney skall göra mig besviken.

Mitt plan landade vid fem-tiden igår eftermiddag. Jag tog tåget in mot stan, passerade Harbour Bridge och opera huset som nästan såg ut som en målning i det disiga eftermiddags ljuset. Det kändes nästan overkligt att vara här igen.

Felix mötte mig på tågstationen. Han hade bokat ett hostel inne i centrum. Efter att ha installerat mig och tagit en snabb dusch gick vi ut på stan där vi mötte upp med Emilia. Det var riktigt härligt att se henne igen, det var ju cirka två månader sedan hon var och hälsade på i Surfers. Vi åt middag i den varma sommarkvällen, gick vidare till en bar i närheten där vi satt ute och tog ett glas vin under stjärnorna. Så härligt! Efter att Emilia lämnat oss gick jag och Felix en promenad, tittade på julgranar och lyssnade på julmusik, gick ner till Darling Harbor och tog massa kort.

I morse lämnade Felix hostellet, han ska upp till Uluru och uppleva det australiensiska outbacken. Jag ska återuppleva denna underbara stad och göra det bästa möjliga av min dryga vecka här.

Merry Christmas Sydney!

City of blidning lights

Tisdag 29/11 2011

Senaste dagarna har varit fullspäckade och fantastiska! Jag vet knappt var jag skall börja.

När jag vaknade i söndags morse, i en hostel säng i den lilla orten Torque, öste regenet ner utanför fönstret. Mobilen visade 16 grader ute, långt bort från Surfers sol och värme som jag vant mig vid.  Kroppen värkte efter gårdagens surfing, men det var en skön värk, känslan av att man har gjort något och verkligen utmanat kroppen. Jag tog på mig fleecetröja och mysbyxor och åt en snabb fruksost. Vid nio kom turbussen och hämtade upp mig. En heldag längs med den kända Great Ocean road väntade.

Första stoppet var Bells beach. Fint var det, trots regent. Ett snabbt stopp, en kort promenad och några foton blev det. Vi åkte vidare längs med havet. Det var otroligt vackert, trots regent. Vi stannade på flera olika platser, föstes ut ur bussen, tog kort. Gick några kortare vandringar. Blev fullkomligt genomblöta. Såg koalor i träder och kängruer som hoppade på fälten. Letade efter en köttaätande snigel i regnskogen. Det var ett härligt gäng med människor i bussen. En blandning av olika nationaliteter.  Vid tre-tiden kom vi fram till the twelve apostels, som är typ raukar eller vad man nu ska kalla det, klippformationer som har formats under tusentals år av havet och vinden. Det var imponerande. Vi var lång ifrån ensamma ifrån att ha tagit oss ut i regent denna dag och folk trängedes för att ta kort på klipporna.

Enda negativa med hela dagen var maten, ellek kanske snarare bristen på den. Vi fick ingen frukost och lunchen bestod av en minibaguette. Inget som mättade eller värmde en hungrig mage. Efter sista stoppet var jag alldes genomblöt, och ganska frusen. Vi stannade och köptemiddag i en liten by på vagen tillbaka.

När jag kom tillbaka till hostellet var jag genomblöt. Jag såg nog ut som en dränkt hund när jag kom on på hostellet. En lång duch senare kändes det mycket bättre, det är fantatsit vad en dush kan göra skillnad ibland. Jag störtade i sängen vid 23-tiden. Att bo i 12 bed rum är ju kanske inte det bästa och jag blev väck alldes för många gånger under natten. Men är man backpacker så är man.

Klockan ringde vid 8 tiden på morgonen.  Det var dags för vintur!  En glad busschaufför häslade oss alla välkomna. Även här var det en himla blanadad grupp av männisor. Alla var otoligt trevliga, och vi hade inte ens nått första vingården innan jag hunnit prata med hälften av alla människor i minibussen. Första vingården hetta Yarra station. Vi fick en lektion i hur man gör när man testar vin, vad de olika vinerna passar till. Det var verkligen jätteintressant. Även om de var lite svårt att dricka relativt tungt rödvin klockan 11 på förmiddagen. Haha. Efter cirka 8 olika smakprover gick det betydligt lättare. Efter en timme på första gården åkte vi vidare till nästa. Även där fick vi smaka  på flera olika sortres vin. Efter denna vinproving var det dags för luch. Hela gruppen åt i en riktigt fin och prisbelönt restaurang och självklart serverades vingårdens signaturvin till maten. Det hade varit lite molnigt inder förmiddagen, men nu letade sig solen fram bakom molnen.

Vi åkte vidare till nästa vingård, som var betydligt mindre än de första två, men väldigt chamig. Den fjärde och sista vingården var Chandon, ägd av franska Moët och Chandon. Där fick vi se hur man framställer mousserande vin samt smaka på ett rött mouisserande, julaktigt mousserande, vilket passade utmärt en första advent som denna.

Dagen var väldigt lyckad och förutom att ha smakat på vädigt många goda viner lärde jag mig en hel del om vin och vinprovning. När jag kom tillbaka till Melnborne blev jag upphämtad av Josefin som jag skulle få bo hos under kommande två nätter. Underbart att slippa hostel för ett tag! Efter att ha lämnat alla saker i hennes lägenhet i Collingwood åkte vi ner till St Kilda vid havet. Hamnade på ett Brasilianskt event med bra brasilansk live musik. Vid åtta gick ner till starnden och tittade på solnedgången, åt hamburgare, gick tillbaka till brasilianska festivalen och försökte oss på att dana samba. Så himla roligt! Avslutade kvällen på en bar i den ljumma sommar kvällen. Sov otroligt gott hela natten och fick en ordentlig sovmorgon. välbehövligt. Följde med Josefin till Universitet of Melbourne där jag postade ytterligare ett paket med kläder till Sverige.Vi åt lunch på ett kanonmysigt kafe alldels i närheten; surdegstoast med dillcreme och kallrökt lax. Väldigt svehsnka smaker, lovely. Under eftermiddagen strosade jag runt och upptäckte några av de områden jag inte hunnit med i staden.  På kvällen gav vi oss ut på stan och gick på stand-up komik show på en bar inne i centrum. De flesta komikerna var riktigt bra och jag fick absolut dagens dos av gapskratt!

Idag ska jag som sagt åka mot Sydney. Jag har haft några fanatsiska dagar i underbara Melbourne. Reslusten har kommit tillbaka och jag är lycklig rakt genom. Livet är väldigt bra och jag ska njuta av varaneda dag under denna fantstsiska resa.

wine!

Perfekt sätt att tillbringa en söndag.. vintur i yarra valley!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Torque 25/11 2011

Senaste dagarna har varit riktigt, riktigt bra. I onsdags, efter att ha vandrat runt på stan i timmar, slog jag mig ner i en park, läste lite och njöt av den friska kvällsluften. Jag kom tillbaka till hostellet lagom, för ost- och vinkväll. Låter lite mer fancy än vad det verkligen var. Bestod av en goon bag (billigt och mindre gott bag in box vin), några bitar billig ost och lite torra kex. Men men, det var ett bra tillfälle att börja prata med folk. Träffade flera härliga och spännande människor. Efter att druckit ur våra  muggar(hostel life!) med vin bestämde vi oss för att ta en tur på stan och uppleva Melbourne by night. Vi hamnade i Fitzroi, på en liten jazzklubb. Otroligt mysig, några få bord med levande ljus och ett jazzband som spelade musik. Ingången var minimal och det var rena tillfälligheten att vi hittade dit. Ägaren var kanontrevlig och menande att avsaknaden av skyltar berodde på att han inte ville ha för mycket folk där. En sådan kontrast från  kommersiella Gold Coast!

Igår började jag dagen med att mötas upp med en tyska som jag mött kvällen innan. Vi tillbringade några timmar på Victoria market, vilket är en riktigt stor marknad/ saluhall. Jag älskar att vandra omkring och titta på råvaror. Det säger så mycket av ett lands kultur och hela landets identitet speglar sig i dess marknader. Vi gick runt i timmar och det vattnades i munnen på mig. Det delades ut smakprov till höger och vänster. Hade jag bott i Melbourne hade jag nog varit stammis.

Fortsatte dagen med att vandra upp till fitzroi och fönstershoppa i alla fantastiska vintage och secondhand affärerna och massa söta boutiquer. Har tyvärr varken budget eller plats i väskan för att shoppa någotalls..

Framåt eftermiddagen mötte jag upp med Josefine från DSG. Det var fantastiskt trevligt att träffa henne, men nästan lite overkligt, då vi inte ens kunde komma på när vi setts sist! Vi tog en fika på Federation square, fortsatte upp på en härlig rooftop bar, vandrade genom stan och åt en fantastisk god middag uppe i convent park, där man människor från en mängd olika kulturer lagande maten och man fick betala vad man tyckte att den var värt. Efter middagen tog vi oss vidare till ett cafe/ bar på smith street, där osignande artister selade. Kanon mysigt och en fantatsiskt bra dag.

I morse ringde klockan vid 5.50. Jag sov väldigt lätt, det blir alltid så när jag vet att jag ska någonstans, jag vaknar var och varannan timme och tror att jag försovit mig. Jag packade i ordning mina väskor och checkade ut från hostellet. Vandrade längs med gatorna där kontorsfolket börjat stressa till jobb. Köpte frukost på pie face, en skiva bananbröd och en liten latte. Blev upphämtad av shuttle bussen vid sju, somnade (antagligen snarkandes och med munnen halvöppen, charmigt) och sov gott första timmen av trippen. Vid nio kom vi fram till Torque, en liten surfstad som tydligen är känd inom surfkretsar. Belle Beach som ligger i närheten sägs var där startskottet för hela Auraliens surfinghistoria började och har kommit att bli som en pilgrims resa för surfare i Australien. Blev upphämtade vid 11-tiden utanför hostellet och det var dags för surflektion. Så fantastiskt roligt! Det är en sådan underbar känsla när man känner hur vågen tar tag i brädan och hur naturens och havets krafter för en framåt, när man lyckas komma upp och stå upp, ja då är det ett rent lyckorus som går genom kroppen.

Efter surfingen var jag vrålhungrig så jag lagade sen lunch. Efter en stunds läsning så gick jag ut på en lång promenad längs med stranden, tittade på vattnet, på husen och kände hur reslusten och lyckan att vara här strömmade genom kroppen.

Lovely Melbourne!

Idag känns det mycket bättre. Jag känner mig inte lika ensam längre (även om jag är det). Igår, efter ha suttit och deppat på Starbucks en stund, bestämde jag mig för att ta tag i mig själv. Hur ofta är man i Melbourne liksom?! Så på vägen tillbaka mot hotellt så slank jag in på STA travel och bokade en två dagars tur vid Great Ocean road , med surflektioner och lite vandring fredag till lördag. Ska bli riktigt kul. Och på söndag ska jag på en heldags vinprovningsutflykt till Yarra Vally och dricka vin hela dagen. Det kan nog också bli en höjdare.

Igår efter en backpacker middag bestående av en avocado och en burk tonfisk, så tog jag en sväng på stan. Tittade på julskyltingen. Gick på bio, själv. På en film jag inte ens visste vad den skulle handla om, Moneyball hette den. Den var helt okej. Handlade om Baseboll. Jag var nog enda tjejer som gick själv på den filmen tror jag. Haha. Men det var skönt. Var inte alls sugen på att se en "chick flick"

I morse började jag dagen med en power walk, luften var klar, och frisk, riktigt härligt. Melbourne är väldigt annorlunda från Gold Coast på alla sätt och vis, och det är precis som många har antytt en väldigt europeisk känska över stan, med spårvagnar, fin arkitektur och gamla hus, och massa människor. Och jag gillar det. Det är en känsla över stan som är väldigt härlig. Har förutom min powerwalk hunnit med en tur på Melbourne museum. Dagens downer var väl att min massage jag hade tänkt unna mig och sett fram emot, efter att ha köpt en deal på Groupon visade sig vara feljk. 45 dollar för ingenting. Men men. Ska maila grupon och föröska kräva tillbaka pengarna från dem. Lite bittert.

Melbourne depp

Framme i Melbourne. Det är kallt. Jag känner mig ensammast i världen där jag sitter på Starbucks och försöker värma mig med en gingerbread latte. Julsånger spelas i bakgrunden. Hela Melbourne är dekorerad i rött och grönt. Jag känner mig lite halv miserabel, jag skulle följt med Lina till Nya Zeeland. Men istället sitter jag här själv. För sent att ånga sig nu.

Jag ankom vid tre tiden, jag älskar känslan av att landa i en nya stad. Man ser hur byggnader tonar upp sig i fjärran och vet att där väntar nya erfarenheter och upplevelser.  Jag tog bussen från flygplatsen in till Stan, bytte till spårvagn(!). Som Göteborgare måste jag ju säga att jag känner mig ganska hemma. Hittade till mitt hostel utan problem. 12 bäddsrum. Back to the hostel life.

Gick ut en sväng på stan, allt är nytt, så mycket att titta på. Men så när man sätter sig ner så inser man hur ensam man är då blir det plötsligt ganska jobbigt. Jag har vant mig att alltid ha människor runt omkring mig, ja nästan börjat ta det för givet under de senaste fyra månaderna. Och så plötsligt är själv i en främmande stad. Det var ju inte så här det skulle kännas första dagen på äventyret.

Och det är inte det att jag har hemlängtan. Jag vet inte vad jag längtar efter. Jag vt bara inte var jag skall börja... Men nu ska jag ta tag i mig själv. Hitta reseglädjen. Den finns där någonstans, det vet jag. Det har nog bara gått och gömt sig tillfälligt. 

Melankoli.

Stämningen på Narrowneck Court är idag minst sagt melankolisk. Fyra personer som håller på med (vad som i alla fall kan kännas som) den övermäktiga uppgift att packa ihop våra liv. Känslorna är blandande. Jag ser verkligen fram emot att ut och resa igen, men hösten 2011 har varit så fantastiskt bra och jag känner mig inte riktigt klar än. Blev det som jag tänkt mig? Jag vet inte, både jag och nej tror jag. Samtidigt har de senaste månaderna både nått upp till och överträffat mina förväntningar. Och jag är inte säker på om jag verkligen vill lämna det här livet än. För jag vet att jag aldrig någonsin kommer att uppleva  just de här ögonblicken med människorna här igen. Nåväl,  ikväll ska vi ut och äta, i natt länar Lina och på tisdag är det min tur.

Why must all good things come to an end?

Tre studenter- mycket anteckningar

Surfing in Paradise

Schooliiieees!

Hade jag varit sådär 7 år yngre så hade nog denna helg varit årets höjdpunkt. Tyvärr (eller kanske snarare tack och lov) så är jag ju inte 17 år längre. 

När svenskar tar studenter åker man runt på flak under några timmars tid, sprutar mousserande vin på varandra och tror att man befinner sig "on the top of the world". Man skrålar för fulla halsar att "fy fan vad vi är bra". Den ljusnande framtid ÄR vår. Sen åker vissa nån vecka till medelhavet och sover alldeles för lite och dricker alldeles för mycket. Lever livet och gör saker de aldrig skulle gjort hemma. Andra kanske åker på festival medan vissa stretar med sommarjobbet... I Australien åker man till Gold Coast, närmare bestämt till Surfers Paradise och firar Schoolies. Under kommande helger kommer 17 och 18 åringar att dricka alldeles för mycket, sova alldeles för lite och göra saker de aldrig skulle gjort hemma (tydligen var det ett par som gifte sig förra året). Dessa personer har redan börjar invadera vår lilla stad och de kommer bara bli fler och fler. De springer runt med nyckelband runt halsen där det står schoolies 2011. Tänker nog att "fy fan vad vi är bra" Den ljusnande framtid är deras..

Så ikväll flyr vi fältet. Vi gamlingar, som inte ens kan låtsas att vi är 17 år och precis slutat high school. Vi ska ytterligare en gång fira Sarah och åker till Broad Beach, för den allra sista partykvällen här på Gold Coast... För vi har fortfarande närmre till studenten än till pensionen. Trots att jag snart fyller 25.. Och den ljusnande framtid är vår..

Lite bilder från sensate dagarna...

Surfing in Paradise

Surfaaaa!

Roadtrip

"Best of all" lookout.. Dimmigt men väldigt vackert

Lättnad, lite tomhet och en massa förväntan

Det pirrar lite i magen. Känslan av frihet. Känslan av förväningar. Den där känslan av sommarlov,en känsla som det var många år sedan jag upplevde sist, i alla fall på samma sätt som nu. Det har varit en sån himla bra termin här. Utmanande - absolut, givande - självfallet, rolig-  Oh ja! Men med ett mål avklarat följer också en viss tomhet. Men denna tomhet ämnar jag fylla med massvis av nya, spännande, och häftiga äventyr.

Igår skrev vi så äntligen den allra sista tentan vid Griffith University. Klockan kvart över tio var både jag och Lina klara, fem minuter var första flaskan mousserande vin uppkorkad, på universitetes egna bar (det här med att ha en bar på universitetsområdet, som desssutom serverar alkhol klockan tio på morgonenkänns väldigt osvenskt ..) Men som sagt, är det skolavslutning så är det och då ska man fira, då får man lov att drick vin, trots att klockan inte ens ha passerat tolv.

Dagen fortsatte med lite presentshopping i Surfers samt härligt strandhäng och bodysurfande på Narrowneck beach. Underbart! på kvällen firade vi Sarah på Hananzo, den japanska teppanyaki restuarangen vid Q1 där vi även firade Linas födelsedag för lite drygt två månader sedan... Efter fantatstisk god mat, för min del bestående av grillad krokodil (taste like chicken.. typ) så begav vi oss mot ladies night på waxys för att avsluta kvällen med lite ful dans (ni vet, när man släpper loss totalt, och dansar som om man vore den enda personen i rummet , suger in musiken och inte brys sig överhuvudtaget hur det ser ut).

Imorse ringde klockan vid åtta, trots att det var första dagen på "sommarlovet". Vi hade nämligen bestämt att utforska lite mer av omgivningen. Vi hyrde bil och körde till Nimbin, stannade och åt gratis bananer längs vägen, tog kort, förundrades lite över Nimbin (som på många sätt påminner om Christania i Köpenhamn). Samma fristad, samma människor som å ena sidan verkar vilja leva hippi liv men å andra siden gör sig själva till en turistattraktion.För en turismstudent måste jag säg att det är ett ytterst spännande fenomen...

Åkte vidare, GPS:en visade fel väg, fick åka en omväg, kom i skymningen fram till Springbrook, tittade på den fantastiska utsikten.

Härlig dag med härliga vänner!

Som sommaren

Jag ligger i sängen och läser igenom powerpointbilderna från terminens alla lektioner i entreprenörsskap. Fläkten i taket svalkar skönt och trots att det är kväll är det fortfarande varmt ute ute.

Jag vaknade strax före klockan sju i morse. Det var riktigt varm i rummet och jag bestämde mig för att gå ut på en morgon powerwalk. Klockan var bara lie över sju när jag snörde på mig mina joggingskor och solen stod redan högt på himlen. Jag gick min vanliga runda längs med stranden. Passerade Narrowneck beach där några surfare var klara med morgonens surfings-session och stod och bytte om från våtdräkt till skjorta och kostymbyxor. Den lilla kaffebilen stod parkerad på sin vanliga plats och killen som jobbar där nickade igenkännande mot mig. Jag gick vidare, vek av mot den lilla stigen som går längs med sanddynerna och som alltid får mig att tänka på Getterön och Varberg. Jag fortsatte förbi Mainbeach och Southport surf club. Där var det redan full rörelse från surfare och livräddare. Fortsatte mot hotell Sheraton, som ligger bortanför Mainbeach. Svetten droppade från min panna. Solen stekte. Jag fortsatte gå, sökte mig under träden för att få någonslags skydd från den brännande solen. Där federeration walk börjar så vände jag om. Kände hur det började kurra i magen och såg fram emot frukosten som väntade därhemma..

Gick samma väg tillbaka. När jag passerade Southport surf club visade termometern 35 garader. Den brukar i och för sig visa några grader för mycket, men indikerade ändå att det verkligen skulle komma att bli en varm dag.. När jag kom hem till lägenheten bytte jag snabbt om till bikini och hoppade i poolen och efter ett härligt dopp avnjöts en frukost bestående av frukstallad och vaniljyoughurt

Dagen spenderades med det sista plugget för i år. Eller i alla fall ett tappert förösk. Jag har inte lyckats finns inspiration och motivation att ta tag i det på riktigt och det känns som att det är något som inte stämmer. Jag är inte stressad. Inte för fem öre. Och det beror som sagt inte på att jag pluggat hårt och därmed är säker på att jag kan det, för det gör jag inte. Men inom mig finns just nu inte ett gram av den vanliga tenta ångesten jag brukar känna och som brukar vara högst närvarande så här dagarna innan det är dags. Jag vet inte om det är för att jag redan haft tre tentor och att min kropp helt enkelt inte är van att ha fyra inom så här kort tid, eller om mina kombos lyckats stoppa något i mitt glas mig för att få mig att slappna av (de har hotat mig med det periodvis när de lycker att jag pressar mig själv lite för hårt ;-))

I alla fall.. Gick ytterligare en promenad i solnedgången och njöt till hundra procent av allt runt omkring.  Är så himla glad at jag har fått möjlighet att bo här och jag vill inte att det ska ta slut. Inte än. När jag kom tillbaka från promemaden fick jag med mig Felix på ett kvällsdopp i havet. Vi hoppade runt som barn i vågorna, body surfade och såg hur mörket föll och ljusen tändes över Surfers Paradise.

Som sagt, jag halvligger i min säng och vet att jag borde titta igenom mina anteckningar en gång till, men jag känner ingen stress alls. Bara lycka för att jag fått möjlighet att vara med om dessa fantastiska fyra månader. Imorgon tar jag buss 707 mot Griffith för allra sista gången. Imorgon klockan 10.40 har sommarlov, i två hela månader. Och även om det är med aningen sorg i hjärtat som jag om indre än en vecka lämnar allt i denna lilla del av Australien, som har kommit att bli mitt hem under de senaste fyra månaderna, så vet jag att nya fantastiska äventyr väntar... Som sagt jag är väldigt lycklig!

stranden!

Så här roligt kan man ha på stranden en lördag kväll i mitten av november.. I alla fall om man befinner sig i Australien!

En helg med plugg, Hard Rock och Kanelbullar

Hej hej Halå!
Det är måndag morgon här i Paradiset och jag ska strax sätta igång med dagens pluggande.. strax... Solen skiner utanför fönstet och himlen är blå. Helst av allt  skulle jag nog vilja vara ledig. Men jag har två dagar kvar att plugga. Två dagar och väldigt lite motivation.  Jag tycker ju om att lära mig nya saker, men det här med att bara sitta hemma och plugga, ja det börjar bli lite väl enformigt.

Helgen har varit fin. En hel del studier men även lite annat roligt. I lördags var vi på Hardrock med  kombosarna. Åt fanstastiska Hard Rock hamburgare. Kvällen avslutades på Waxys (som vanligt) där det blev lite dans och biljardspelande. Jag har inte blivit bätte på biljard sedeán sist jag spelade, tyvärr. Undra om man kan gå en kurs? Fast jag är nog hopåplöst fall.

I går försökte jag plugga, men motivationen var inte på topp. På eftermiddagen kom en kompis från Griffith hit. Hon gjorde studerade i Sverige förr året och utvecklade då lite av en passion för kanelbullar, men har inte lyckats baka några sedan hon kom hem . Bullmamman Julia demonstrerade hur dessa skall bakas, och jag måste säga att trots att vi inte hade exakt samma ingredienser som hemma så blev de riktigt bra.

Som sagt. Nu ska jag sätta igång med dagens pluggande.

11.11.11

När speciella datum infaller tenderar människor att försöka göra det mesta möjliga av dagen, typ som att gifta sig... Idag när jag var ute och gick passerade jag inte mindre än fyra bröllop på fyra kilometer. I solnedgången, på stranden, 25 grader varm och en ljummen vind...

Min 11.11.11 var inte lika speciell. Har försökt plugga entreprenörskap, men jag är sådär motiverad, speciellt när  författarna redan i första kapittlet gör klart att

"Many entrepreneurs are egocentric. They want to be recognized ". samt att "Entreprenörs who are married, especially those with children, expose their families to risk of an incomplete family experiance and the possibility of permanent social scars. In addition, old friends may vanish slowly becuse of missed get-toghethers". Okej... Kul.. Jag känner verkligen för att satsa på en karriär som entreprenör nu, verkligen..

Något annat som pågår här i Australien (och även på många andra ställen i världen) är Movember (typ mustasch kampen). Killarna här i huset kär stenhårt på att odla mustasch. Bilder kommer..

Igår lagade jag lasange till mina härliga flatmates. Den blev ganska lyckad måste jag säga. Når inte riktigt upp i mammas standard än, men ändå godkänd. Ikväll står Tom för matlagningen och i måndags var det Felix som grillade schweiziska bratwurst med diverse olika tillbehör.. Gott gott..

Tror att jag lägger ner pluggandet på riktigt (inte för att jag gjort något vettigt de senaste två timmarna). Det är ju ändå fredagskväll..

Reload

Idag har varit en alldeles underbar dag. En sån där dag som livet bara är underbart och allt känns bra. Jag hade redan i förväg bestämt mig för att ta ledigt från allt vad plugg heter. Jag kände att jag behövde en dag för att ladda om inför den allra sista pluggspurten. Som ni kanske förstått av mina ganska tråkiga och enformiga inlägg så är plugg det som cirkulerat i mitt huvud senaste veckorna.. 

Hade i alla fall tänk att börja dagen med en sovmorgon, men jag vaknade klockan 07.15 och var klarvaken. Så jag började den med kaffe i morgonsolen på vår terrass. När kaffet var uppdrucket gick jag in till Surfers, handlade frukost, vandrade längs med stranden och kände det svala vattnet kring benen när vågorna skölde upp. Lycka.

Kom hem och fixade iordning en härlig frulle med frukt och yogurt som även den avnöjts i solen. Forsatte dagen med att gå ner till stranden, lekte lite i vågorna njöt av att ligga stilla och höra havets brus, njöt av den varma, sammetslena sanden. Gick vdare till poolen, simmde några längder ( en läng är ca 10 meter så det var väl kanske ingen jätte bedrift...).

Min underbara dag fortsatt med ytterligere en promead in till surfers för att leta födelsedagspresent till en kompis som fyller år idag. Köpte en stor Boost smoothie till lunch. När jag kom tillbaka kände jag att jag fått tillräkligt med sol så det blev lite svt play i sängen. Sen tog jag mig en skön powerwalk  i solnedgången.

Nu ska jag hälla upp ett glas vin, hoppa in i dushen och fixa i orning mig.. Ikväll ska vi fira Keyla på med middag och fest.. Livet är skönt, och jag är så otroligt glad att vara där jag är just här och just nu.

Den blomstertid nu kommer?

Jag har nu klarat 3 av mina 4 finals.. Det är nästan så att jag kan höra "den blomstertid" lite svagt i bakgrunden av mitt huvud.. Fast det är en melodi som bladas med "Nu är det jul igen" Jag kan inte riktigt fatta att det snart är jul. Juldekorationer i 27 gradig värme, ja det stämmer inte riktigt.

Jag har ju varit med om anatelt jular hemifrån, men de flesta gånger har jag befunnit mig på en båt och inte märkt av omgivningen och diverse olika julförberedelse. Juldekorationer har satts upp den 20e, Julafton firats den den 24 eller 25 och dekorationerna tagits ner igen den 28 och thats it.

Men som sagt, detta år blir allt annorlunda igen.

Jaja.. Idag firar jag jag ialla fall med vin och choklad och lite kvalitet tid framför tvn..

A piece of Paradise that I call home right now...

 

 

The final(s) count down...

Okristligt tidigt för att vara en lördag, klockan 05.45 ringde klockan i morse. Morgonstund har guld i mund, eller hur var det?  Jag vaknade med ett ryck, och det kändes som att jag inte sovit någonting alls. Eller jo, sovit hade jag gjort, bara lite för få timmar och lite för okvalitativt de få timmar jag faktiskt sov.. Jag hade drömt alla möjliga konstiga drömmar, alla mer eller mindre relaterade till dagens tenta, den sista i kursen Management Strategy and decition making. (Typ att jag helt plötsligt blev skyldig mina föräldrar 50 000 kronor och därav inte kunde ut och resa.. och någon konstig dröm att jag var någon slags krigare under romariket.. weird!). Tack och lov har jag ganska lätt att vakna till, mycket tack vare alla år på båtar tror jag när man måste vara pigg och alert, om så klockan är 4 på morgonen eller 11 på kvällen.

I alla fall. Jag hade kollat upp bussar väl i förväg, memorerat kartan till South Port Sharks stadium (tentan ägde precis som i Helsingborg inte rum på själva Griffith Campus utan i en extern lokal). Kom till busshållplatsen och det visade sig att bussen jag tänkt ta,  enligt tidtabellen inte gick på lördagar.. Tack för den Translink.. Lyckades lösa det hela med att ta en annan buss samt byta i Southporth och gå från Griffith (GPS  på mobilen är en fantastisk uppfinning).

Efter att ha läst igenom mina anteckningar en sista gång var det dags att gå in. Jag behövde emellertid gå på toa först.. Trodde att jag var på toaletten, när jag plötsligt, utan att kunna göra något åt det, blev inslussad i tentasalen, tilldelad ett nummer och ivägslussad till min plats. Och plötsligt var det ingen återvändo. Och jag hade inte fått kissa än!!..

Att skriva tena iu Australien skiljer sig på många sätt att skriva i Sverige och det finns en mängd outtalade regler om hur man ska och inte ska göra. Jag har bara skrivit en tenta, och det var en inte fullt lika allvarlig midterm som skrevs under lektionstid, så detta var en hel annan upplevelse. Men men. Trotts att jag var kissenödig under större delen av de två timmar de tog för mig att skriva så gick de nog ok. Vi får väl se. Jag har klarat kursen, pluggat mycket och gjort mitt bästa. Ibland måste man helt enkelt låta det vara tillräkligt.

När jag kom hem drog mina underara kombos iväg mig på post tenta shopping på pacific fair i Broadbeach. Skönt.. Shoppade loss på Cotton On och drack en Calypso Crush smothie från New Zealand natural.. Lovely!

Study week.. part 2

 

Jag bytte det här...

...Mot det här för en stund... I <3 Oz

Study week...

Sopp-tisdag

Jag har varit extremdålig på att laga mat sedan jag kom hit till Australien. Jag vet inte varför, har ingen egentlig orsak eller något speciellt att skylla på. Kanske för att det är så mycket som är dyrt, men även för att jag har haft väldigt dåligt med inspiration. Ja, jag vågar påstå at jag aldrig tidigare har haft så lite laga mat inspiration som nu. De flesta dagar har jag tagit med en sallad till skolan och slängt ihop en omelette, lite gröt, eller helt enkelt bara ätit en macka till middag. Vi har ju dock haft våra mat-höjdpunkter i form av några fantastiska restaurand besök och en flatmate sm lagar vädigt god thaicurry..

Idag slänge jag emelltid ihop en linssoppa till lunch, min standardrätt hemma i Helsingborg, som jag inte ätit på väääldigt många månader (det är ju inte riktigt soppväder här för det mesta). Det tog typ 3 minuter och blev väldigt gott..

Så här kommer ett inspirat5ions recept om du inte vet vad du ska laga till lunch eller middag.. :-)

1 burk krossade tomater
1 burk med kokta linser (eller okokta för den delen. Beror på vad du har hemma och hur hungrig du är)
1 halv burk kokosmjök (frys in resterande i iskub-former och använd till nästa gång!)
Lite vatten
Krydda med massa vitlök, lite salt, lite peppar och grönskasbuljong.. voila..  Lunchen är serverad

Min plugg inspiration och flow känsla från i fredags har förresten försvunnit helt och ersatts med en förkylning som bara blir värre för varje dag. Halsen är svullen och nästan rinner.. Fy tusan.. Ryggen värker efter för många plugg timmar och allt begrepp jag borde kunna vid det här laget snurrar i mitt huvud. Men men. Bara att gilla läget. Nu ska jag kämpa vidare. Med lite värmande vitlöksstark linssoppa imagen kommer nog plugget att gå mycket bättre och förkylningen att kännas bättre snart