Melankoli.

Stämningen på Narrowneck Court är idag minst sagt melankolisk. Fyra personer som håller på med (vad som i alla fall kan kännas som) den övermäktiga uppgift att packa ihop våra liv. Känslorna är blandande. Jag ser verkligen fram emot att ut och resa igen, men hösten 2011 har varit så fantastiskt bra och jag känner mig inte riktigt klar än. Blev det som jag tänkt mig? Jag vet inte, både jag och nej tror jag. Samtidigt har de senaste månaderna både nått upp till och överträffat mina förväntningar. Och jag är inte säker på om jag verkligen vill lämna det här livet än. För jag vet att jag aldrig någonsin kommer att uppleva  just de här ögonblicken med människorna här igen. Nåväl,  ikväll ska vi ut och äta, i natt länar Lina och på tisdag är det min tur.

Why must all good things come to an end?

Tre studenter- mycket anteckningar

Surfing in Paradise