Sömnlös i... Torpa

Solnedgångar kommer och går och jag sitter vid middagsbordet och tittar ut, drömmer om bättre tider, drömmer om att bli klar. Och fastän jag knappt kan hålla ögonen öppna de där sista minuterna innan jag bestämmer mig för att stänga igen datorn så kan jag inte koppla av, trots att jag ligger i sängen och borde sova. Trots att alarmet kommer ringa imon och ytterligare en dag kommer passera förbi i ett rasande Tempo och snart kommer jag sett ytterligare en fantastisk solnedgång och fundera på vad jag egentligen åstadkommit under dagen. Förutom blaj och ordbajs. Den här uppsatsen gör mig galen. Driver mig till vansinne ena sekunden och likgiltighet nästa. Kan det vara över snart? 

Uppsatstankar

Nedräkningen har verkligen börjat nu, på riktigt. Det är tio ynka dagar tills uppsatsen ska vara inne, tio dagar som känns som alldeles för lite tid, samtidigt som det känns som en halv evighet. När jag tittar på mitt utkast till uppsatsen så känner jag att vägen till målet är väldigt lång. Jag frågar mig själv hur jag ska klara det här.

Uppsatsen det enda jag tänkt på och prioriterat under senaste månaden och det har varit skitjobbigt rent utsagt. Kanske det jobbigaste jag gjort under hela min långa skoltid.

Igår var det opponering och idag hade jag ett två timmar långt handledarmöte där vi vred och vände på alla möjliga olika aspekter av uppsatsen. När jag kom hem tog jag ett ryck med lägenheten som såg ut som ett bombnedslag. Nu har jag dammsugit, torkat av dammiga ytor, rensat bland böcker och strukturerat mitt middagsbord och lagt böckerna i högar efter vad de handlar om. I kväll ska jag jobba på metoddelen, men jag ska också försöka hinna med en powerwalk i grönskan.

Mer uppsatstankar

Japp... 

Mitt liv är ytterst innehållsfattigt just nu. Jag stiger upp morgonen. Äter frukost. Sätter mig och skriver. Eller ja. Läser artiklar. Försöker förstå vad det är jag läser. Klottrrar ner några hjälpord på kollegieblocket bredvid mig. Ska försöka sammanfatta artikeln. Förstår den inte. Måste läsa igen. Försöker skriva så jag förstår vad det är jag har skrivit. Förstår inte vad orden jag skriver betyder. Blir frustrerade. Blir stressad när jag inser hur snabbt tiden går varje dag och hur lång bak jag ligger i mitt tidsschema. Ger upp för en stund. sätter mig och kollar på några avsnitt av iq-befriande komedieserier. Gråter en skvätt för mig själv. Blir förbannad för att jag inte gör något vettigt med min tid och mitt liv. Sätter mig framför datorn igen, enbart för att stirra in i skärmen... Fundera över hur det här ska gå... Kommer in i ett flow. I typ 10 minuter innan jag inser att jag är hungrig/trött/chokladsugen. Flowet bryts. Klockan är mycket. Jag måste sova....

Och så har ytterligare en dag passerad. 

Låt denna uppsats process vara över snart för jag håller på att bli galen!