2 december 2011
Jag vaknade vid åtta i
morse. Insåg att jag faktiskt kunde ligga kvar en timme i sängen Så de gjorde
jag. För att jag kan. Livet som backpacker kan vara ganska härligt ibland...
Efter att ha kollat facebook, läst nyheterna på mobilen, läst mina email och
bläddrat lite i en väl läst vagabondtidning bestämde jag mig för att det ändå
var dags att stiga upp. Sängen knakade när jag smidig som ett elektrolux kylskåp
försökte svinga mig ner från min överslaf så tyst som möjligt. Jag packade väskan. Detta ständiga packande! Jag
har inte shoppat något här i Sydney, men på något mirakulöst sätt så värkar den
allt fullare och tyngre för varje gång jag packar den. En logik jag aldrig
kommer att bli klok på. Om nån uppfann
en självpackande väska skulle jag bli den första som köpte den.
Jag checkade ut från
hostelet och begav mig ner till köket. Frukostdags! Det här med frukost är
himla intressant, ja kanske dagens allra intressantaste mål. Det är nämligen
under frukosten som mycket av vår kulturella identitet vaslöjas. För hur gärna vi än provar nya smaker och maträtter
i alla dess former och färger under resten av dagen, så verkar frukosten vara
så när på helig för de flesta människor. Jag spenderade de följande 40
minuterarna med att observera människorna runt omkring mig. En ung kvinna i
mörkt hår satt vid bordet bredvid mig. Hon drack take away kaffe och åt en syltkaka.
Definitivt spansk eller fransk. Vid ett bort lite längre bort satt ett gäng
tjejer, de äter havregrynsgröt. Vid en
av stolarna hänger en haglöf ryggsäck och två av tjejerna har converse på sig. Allt
tyder alltså på att de är svenskar. Detta visar sig också stämma när jag hör
att de pratar svenska med varandra. Vid ett annat bord sitter ett grabbgäng. De
kör den internationella ”jag är 19 år har just slutat skolan tycker jag är
jättesnygg och nu ska jag ut och uppleva världen och dricka massa öl” looken(
ni har sett dem, de finns överallt). De äter toast. Lite svårt att gissa var de
är ifrån. Sen ser jag ”vegemite” burken på bordet. Japp där har vi det,
australiensare. Ett gäng asiatiska damer slår sig ner bredvid mig. En av dem
bär på en stor gryrta med nudlar som de äter ur take away burkar. Spännande.
Vad åt jag till frukost? Jag skivade upp en banan som jag åt med lite naturell
musli och mjölk.
Som sagt, mat är viktigt.
Var vi än befinner oss så måste vi ju äta. I takt med att vi människor reser
allt mer så ställs också turismindustrin inför nya utmaningar. För visst måste
det finnas lokal mat, som gynnar såväl den lokala matindustrin men även lockar
turister till landet. Det bör emellertid även finnas mat (och då gärna frukost),
som besökarna känner igen och kan relatera till. För även om omväxling förnöjer,
och något av det bästa som finns är att testa ny, spännande mat, så kan det
ibland vara otroligt gott med en köttbulle-macka eller en skål med nudlar för
den delen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar