onsdag 31 augusti 2011

Walking down memory lane...



För två år sedan inleddes ett nytt kapitel i mitt liv 22 åriga liv. Jag flyttade söderut och började plugga på Campus Helsingborg. Jag kommer tydligt ihåg den 31 augusti 2009. Jag vaknade tidigt efter första natten i min nya lägenhet, tog en cykeltur längs med havet, cyklade vilse i Stattena, hittade hem med hjäpl av vattentornet i Fredriksdal som riktmärke, kokade tortolini till lunch och letade upp villan på kartan. Jag cyklade en omväg in till stan men var ändå tidig. Cyklade sakta förbi gräsmattan utanför villanoch spanade in alla faddrar i knalloranga tröjor. Parkerade min cykel utanför Söderpunkten gick en sväng runt söder. En våg av nervositet slog över mig. Vad höll jag på med egentligen?! Tänk om jag inte skulle trivas? Jag gick till villan och var en av de första nollorna där. Blev presenterade för mina faddrar Malin och Sofie. De bjöd på saft och kakor. Snart fylldes gräsmattan upp med fler förväntansfulla nollor, personer som skulle komma att bli mina kursare och vänner. Åsa, Elin och Therese var några av de andra härliga nollorna i min nollningsgrupp... En galen vecka hade tagit sin början!

Slutet av augusti är en tid av förändring, en tid med fylld av nya möjligheter.

För åtta år sedan hade jag ganska nyligen flyttat ut till Öckerö. Jag Emelie och Lunkan bodde i en liten röd stuga på Brattebergsvägen. Det var en fantastisk tid fylld av nyvunnen frihet, plugg, torstagdsfester och fantastiska vänner

För fem började jag mitt jobb på Indian Empress. Det var ett hårt jobb där en helt ny värld öppnade sig för mig, en liten 19-åring som nyligen tagit studenten. Helgerna kantades av road trips länga med Rivieran, galna kvällar i aix-en-provence, lyxiga restaurangbesök och klättring. Så småningom skulle jobbet ta mig från Marseille i Frakrike till Mumbai i Indien och sedan vidare ut i världen tillsammans med med Hanna

För fyra år sedan stod jag åter igen nere i Antibes, denna gång tillsammans med Charlotte och Hanna. Jag hade precis fått reda på att jag skulle åka till Sardinien och provjobba på Shenandoah.

För tre år sedan hade jag ganska nyligen bestämt mig för att lämna vad som under det senaste året kommit att bli hela min värld. Det var antagligen ett av de jobbigaste besluten jag tagit. Ibland är det lätt att kasta sig ut i det okända men svårt att återvända.

Sen gick allt mer eller mindre enligt planen. Jag började plugga i Göteborg, åkte till Spanien, jobbade på göta kanal, flyttade till Helsingborg, pluggade massvis, lärde mig mycket, köpte lägenhet och åkte till Australien

Livet är ganska fantastiskt. Tänk om jag vetat för tre år sedan vad jag vet idag, att allt skulle lösa sig så småningom. Livet tar ibland oväntade banor men jag tror att man på något sätt ändå alltid kommer just precis dit man vill. Det är i alla fall det jag hoppas på när jag åter igen står utan minsta aning om vad jag kommer befinna mig nästa år vid denna tidpunkt.

Det återstår och se

'.
Två år sedan...



1 kommentar:

  1. Åh Julia, du är så vis, så vis!! Saknar dig massor vännen... kram, Johanna

    SvaraRadera